Saknad. Det är hemskt. I livet finns det mycket man saknar. Speciella människor som bor långt bort. Människor som man vill träffa, krama, vara med. Men de kommer man träffa igen och den känslan är härlig. Saknad kan ibland vara bra. Man uppskattar att träffa någon mer om man har fått sakna den lite. Ibland är personen väldigt långt bort. Då kan saknaden vara jobbig. Tillsist är personen så långt borta att man liksom har saknaden någonstans långt i huvudet. Man glömmer av att sakna den, även fast man gör det.
Värst är när man saknar människor som man aldrig kommer träffa igen. Människor som dör. Eller när någon gör slut. Hur man kan sakna någon så mycket. Som uppenbarligen inte saknar en tillbaka. Som man skulle göra allt för att få vara nära och bli kramad av igen. Men det kommer aldrig hända igen. Den möjligheten är föralltid borta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna ett avtryck