måndag 23 februari 2015

Livet som kattägare

Jag har alltid velat ha katt, men det har aldrig varit läge för mina föräldrar och jag har glatt vuxit upp med marsvin istället. Det fanns dock någon plan på att när jag väl skulle bo i en stabil lägenhet som inte var studentkorridor, så skulle det bli katt. Tur då att jag träffade någon som var lika förtjust i katter som jag.

Vi hämtade, efter en månad av längtan, upp våra kattungar i torsdags. De var först väldigt blyga och trots att vi ville ge dem lite tid att vänja sig ville vi samtidigt börja leka och gosa med dem. Vi fick med babysteps locka fram dem och låta de bekanta sig med både lägenheten och oss. Nu, några dagar senare, spenderar de mindre och mindre tid bakom soffan och betydligt mer tid springandes runt i lägenheten. Det är svårt att förstå att de faktiskt är mina. Och att de kommer bo med oss nu framöver. Det tar nog ett tag att vänja sig vid tanken. De är så fruktansvärt fina, jag är helt förälskad. Visst kan de vara jobbigt busiga ibland, men de är trots allt kattungar, det vore konstigt ifall de inte var det.

Nu sitter jag på spårvagnen påväg till skolan. Utomhus snöregnar och blåser det. Härligt måndagsväder... Jag är dock på väg till veckans enda föreläsning, så då får man väl bita ihop lite kanske. För övrigt ska jag aktivt försöka undvika sociala medier idag. Oscarsgalan gick i natt och jag tog mitt förnuft till fånga och stannade inte uppe. Planen är att jag ska se den ikväll istället och halva nöjet försvinner ifall man redan vet vem som vinner. Att jag följer gårdagens värd, Niel Patrick Harris, på både Twitter och instagram försvårar detta, därför är det förbud fram till att jag har sett galan... Lycka till Jennie

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna ett avtryck