Jag har de senaste dagarna slagits med min dygnrytm. När man som jag älskar kvällarna och hatar att gå upp på morgonen, så blir det lätt att man vänder på dygnet. Speciellt nu när jag inte har haft något viktigt att gå upp för. För plugga hinner jag ändå, även fast jag sover till tolv. Men på fredag ska jag ju upp vid 4-tiden för att hinna med bussen till gbg för att ta tåget till Köpenhamn...
I morse vaknade jag för andra morgonen i rad av min gode vän plogbilen som härjade utanför fönstret. Igår var jag såpass nyvaken och förvirrad att jag tyckte att det lät som att den höll på att riva halva kvarteret, men idag var jag mer beredd, vaknade till och tänkte; Why not go with it?
Så här sitter jag. Trött med kopp kaffe i handen med förhoppningen att detta drag ska underlätta det för mig att somna ikväll. Dagen kommer innehålla diverse förberedelser inför resan, men inte än på ett tag, för det kommer dröja innan jag blir människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna ett avtryck