Jennie Margareta

Okej, jag var livrädd. Men sedär, det flöt på fint. Dock blev det lite stammande och så hade jag ibland svårt att komma på rätt ord. Men det kändes bra. Hon verkade väldigt trevlig, barnen snälla och allt låter... ja. bra. Jag kan inte förstå det. Igår morse hade jag ingen aning. Det har gått så fort. Herregud. Men jag vet att allt alltid kan ändras, så jag väntar med att verkligen vara helt säker, så blir jag mindre besviken ifall det inte blir nåt.

Men jag kan verkligen inte förstå att det har hänt. Och hon ville att jag skulle komma så snart som möjligt. Så jag åker kanske om en månad. Sinnessjukt. Helt sinnessjukt.